onsdag 19 januari 2011

Tankar, tjejer och tjaarlek!

Onsdag är en ganska bra dag, sådär mitt i veckan med helg runt hörnet. Som pricken över i:et har vi dessutom bara en timmes föreläsning på onsdagar, vilket innebär världens möjlighet att få saker och ting gjort - det gillas!!
Dagen idag har jag ägnat åt att studera och åt min älskade familj...Kvällen avslutades med att Jessie bjöd hem mamma med man på middag - trevligt!

Förutom allt jag gjort, så har detta även varit drömmarnas dag...För tillfället tycks jag befinna mig i något slags lyckorus, känner obeskrivlig lycka över min fantastiska fru, mina beundransvärda barn, min suveräna skolgång och vårt himmelska hus - allting på topp med andra ord... Flera gånger om dagen kommer jag på mig själv med att springa runt och le - le åt livet!! Senast ikväll uppstod ett sådant där vardagligt "hallelujah-moment"... Jag stod och skalade potatis till tonerna av Septembers "Mikrofonkåt", P!nks "Dear Mr President", Mellissa Horns "Falla fritt" mfl, mfl, då hela kroppen fylls av ett så otroligt välbehag och glädjen sprids!! Konstigt säger många - Härligt säger jag!!

Drömmarna har även bestått av minnen ifrån kvällen då jag mötte mitt allt, och varje gång jag ser tillbaka, förundras jag av ödet som bidrog till att våra vägar korsades...
Det var en helt vanlig onsdagkväll och tjejerna hade bestämt sig för att åka in till stan och mysa över en öl eller två. Efter mycket velande fram och tillbaka, beslöt jag mig slutligen för att trots allt följa med, även om jag varken hade tid eller lust (onsdagskvällarna var nämligen på den tiden vigda åt min basketträning). Men som sagt så följde jag med och väl i stan visade det sig att vår favoritbar redan var fullsatt, vilket ledde oss till en okänd, tidigare aldrig besökt, ganska sjabbig bar ett par kvarter bort. I brist på andra förslag bestämde vi oss i alla fall för att gå in och väl till bord fick vi in varsin öl...
Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord, då Hon (med det stora H:et) entrade dörren och slog sig ner vid samma bord som oss, ett par stolar bort. Med sig hade hon en annan tjej och av allt att döma rörde det sig inte om två vänner...
Vid tillfället för vårt första möte (alltså mitt och Jessies) besatt jag ingen erfarenhet alls om samkönade, även om jag innerst inne alltid kanske inte vetat, men i alla fall misstänkt att jag inte var som alla andra...
Medan mina bästa vänner blev förälskade i kille efter kille de stötte på, infann sig aldrig några riktiga känslor hos mig...Jag träffade killar - alldeles för många dessutom - men mer än så blev det aldrig. Visst kunde jag känna att jag saknade någon av dem efter en helkväll i svängen, men med alkoholen försvann även längtan...

Men åter till kvällen som förändrade mitt liv:
Jessie hade två dagar tidigare blivit lämnad från sitt förra femåriga förhållande och i ett försökt att döva smärtan och sorgen hade hon därför tackat ja till en dejt med denna tjej som en lång tid hängt efter henne...

Kvällen fortsatte bestå av en massa tjejsnack från vår sida av bordet och efter ett par öl, halkade jag av en händelse in i deras konversation...Lyckligt nog visade det sig att jag och Jessica hade samma åsikt vilket gjorde "dejten" irriterad och resulterade i att hon lämnade stället... Nyfiken hoppade jag ett par stolar närmre och fortsatte prata med denna fängslande flata...
Timmarna gick och plötsligt visade det sig att mitt sällskap hade tinat...kvar satt två tjejer som även de bestämt sig för att avsluta kvällen... Nyfiken- och onykterheten fick mig att stanna och tillsammans med denna okända tjej fortsatte jag natten på Malmös dansställen - en natt jag sällan glömmer!!
Vi hade sällskap hem, somnade tätt och sedan den dagen har vi i stort sett aldrig varit ifrån varandra!!

Ett halvår senare flyttade jag in till min blivande fru och efter ytterligare 2 år väntade jag vårt första barn - Zacharias...
Sen dess har tiden bara sprungit iväg och vi har hunnit med att gifta oss, få ytterligare en fantastisk prins, flyttat otaliga gånger, rest och slutligen byggt vårt alldeles egna hus!
Den dagen - den 12:e oktober 2005 förändrades och förgylldes mitt liv föralltid! Tack för att du kom in i mitt liv!!

Då - Nu - Föralltid

4 kommentarer:

Cici sa...

Det var tur du följde med oss den kvällen ;) //Cici

Maria A sa...

Åh vad underbart att läsa :). Blev riktigt glad så här på morgonkvisten! All lycka till er.

Kram Maria, Halmstad

Ett liv pågår sa...

Vilken härlig läsning, Man blir alldeles varm i kroppen.
Ta hand om varandra...

Kramar från Jockarp

Rebecca Tiller sa...

Jag kommer ihåg när du berättade för mig om Jesica. Vi stod i parken vid smurf :P Men vi har nog alla vetat innerst inne att det var hon du sökte utan att veta om det! Härligt med kärlek!