Puuh! Att en bruten fot skulle kunna bidra till familjefejd var något jag tidigare var totalt ovetande om...Eller familjefejd är kanske inte rätt ord....snarare syskonslagsmål!!
Wille befinner sig för tillfället i den underbara perioden då ett nej inte existerar och alla gränser ska testas till max...!! Att slåss och dra i brorsans änglahår är också en favoritsysselsättning right now, vilket resulterat i en snarlik "fantafrisyr" på stackars Zacharias...
Zache är såklart inte helt oskyldigt han, men utför dock sina busstreck "under cover".... Han är en sådan pojke som fröken i lågstadiet kallade för ögontjänare, alltså den som utför jäkelskap då ingen ser för att i nästa stund tindra med sina stora, oskyldiga, blå valpögon och därmed få även den hårdaste, kallaste person att smälta... För tillfället handlar mycket om att stjäla saker från lillebror med påståendet om att "jag hade den först", för att sedan avlägsna sig från platsen snabbare än ett extraerbjudande på Netto. Då Wille numera är gipsad är chansen ganska liten för honom att hinna ifatt, och skipa rättvisa. Däremot har han kommit underfund med att om han avvaktar till Zache återvänder, eller helt enkelt agerar förebyggande genom att stampas på tårna med sin fot i betong, gör det faktiskt ont på den drabbade vilket bidrar till att han slutar stjäla. Dessa barn alltså!
Som ni säkert inser består vardagen för tillfället av mycket bråk och tillrättavisning, och dessvärre desto mindre harmoniskt umgänge. Att dessutom vara en lönnfet, gravid, hormonfylld mamma, gör inte situationen bättre... Tålamodet sviker en oftare än någonsin och tårarna är ständigt återkommande....överallt veckar sig fläsket och oavsett vad man tar på sig så spänner det...
Avvskriven och färdigkräkt över stundande situation, och därmed fulladdad inför morgondagens bestyr..
Godnatt kära vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar